Så var det första dagen i skolan då ja, dags att börja läsa upp lite betyg förev. framtida studier.
Ska försöka att både gå i skolan nu samt jobba samtidigt, kan bli spännande att se hur det går faktiskt.

Fick hem ett brev idag ifrån Hovrätten i Västa Sverige, ska på ny rättegång angående det i Halmstad för lite mindre än ett år sedan. Förra rättegången var ju i oktober och nu verkar det ju faktiskt som att han har överklagat. Får se hur det går där. Var en fredag om jag inte helt misstar mig faktiskt.

Varför köper folk en massa fyrverkerier veckan innan det är dags att smälla, och sedan smäller de varje dag?
Tycker de verkligen att det är så roligt att skjuta bort en massa pengar som kunde gått till så mycket annat?
Funderar de ens på alla de djur som tar skada utav att vi smäller fyrverkerier?
Vad tänker de på när de ger fyrverkerierna till sina barn?

Ibland tror jag inte att de tänker efter alls.
Tidigare i veckan här i Kristianstad, så var det några 16åringar som kastat in fyrverkerier genom brevinkastet hos en 65år gammal man, som tur va så upptäckte han detta, hade han inte varit hemma hade branden som uppstod förmodligen spridit sig. Eftersom de var 16år gamla så måste ju deras föräldrar ha köpt ut fyrverkerierna till dem, vilket är olagligt enligt svensk lag då det klassas som langning. De verkar för övrigt inte ha någon som helst koll på sina barn.

Jag kommer ihåg när jag var liten, var väl runt 10år skulle jag tro. En kille som gick i min klass, samt hans två år yngre bror, gick omkring på gården vid det område där vi bodde och kastade smällare efter varandra. Deras mamma stod så vackert en bit ifrån bland de andra fulla vuxna och skrattade åt att barnen sprang runt och lekte.

Ibland så tycker jag att man enbart borde få köpa raketer på självaste nyårsafton, och egentligen borde man köpa det lite innan midnatt, och då skulle det varit ålders- samt nykterhetskontroller. Eller så dras det kanske nån krona mer i månaden i skatt så att komunen anordnar lite fyrverkerier här och var för att tillfredställa folket som tydligen har så stort begär utav sitt kära smällande.

Tycker för övrigt att vi inte ska smälla öht, då det är synd om de stackars djuren. Fick sitta och klappa en stackars hund på nyårsafton som var helt skräckslagen, och då var vi ändå inomhus.

Var ute på Adding Skills idag på intervju, det slutade med att jag var på utbildning från klockan ett till halv sju nu ikväll.
Ska dit i morgon igen på fortsatt utbildning i säljteknik. Riktigt roligt faktiskt, tror verkligen på den produkten jag ska sälja.
De som jag kommer arbeta med var också trevliga, iaf det lilla vi snackade.

så var denna veckan snart slut. Inte så många veckor kvar här uppe nu, 11 efter denna, eller 77 dagar, fast sen minus helgerna för då brukar vi alltid vara lediga ju.
Tiden börjar gå riktigt snabbt nu, är snart tre veckor sedan vi fick veta.
Har faktiskt börjat förstå att det verkligen är sant, att det verkligen ska hända, och jag är helt överlycklig för att va ärlig.
Åker hem i morgon för ännu en skön helg hemma i Kristianstad. Längar efter dig hjärtat. Vill bara kunna hålla om dig. Känna din närhet.

Ikväll så ska vi ut och äta hela plutonen för vår kära furir ska sluta här i Halmstad och återvända till ett civilt liv igen. Skoj.

Jag kan omöjligt med ord beskriva hur glad jag är just i detta nu. ATt vi äntligen har lyckats med det vi velat sen förra året.
Det går så många tankar genom mitt huvud just nu så jag knappt ens vet vart jag ska ta vägen. Helt sjukt.
Det är inte så att det är dåliga tankar utan det är bara jättebra tankar just nu.
Får tårar i ögonen när jag tänker på det! Undrar då hur det blir senare!

Okej, nu har jag insett det, men det krävdes att jag läste det på ett visst ställe för att jag skulle förstå det på riktigt.
Jag vet att jag aldrig varit den du vill ha och att jag aldrig kommer vara den. Så nu tar jag farväl av dig, och jag tänker inte försöka få det till att bli vi två igen för det är rätt tydligt att det aldrig skulle fungera igen.

Lisa, jag vet inte riktigt hur jag ska förklara min kärlek för dig men jag tänker göra ett försök ändå på något vis.
Jag vet att jag har gjort fel som skrev det där till Isabella och det som jag gjorde med de två tjejerna. Jag vet på fullaste allvar inte varför jag gjorde så. Men jag skulle ge hur mycket jävla pengar som helst för att någon skulle uppfinna en tidsmaskin så jag skulle kunna åka tillbaka i tiden och göra det ogjort. Nu går ju tyvärr inte det och jag vet att du inte litar på mig längre, du tvivlar på min kärlek till dig. Men jag har insett hur mycket du betyder för mig, hur mycket jag vill ha dig i mitt liv. Utan dig i mitt liv så känns det helt tomt och meningslöst, som att jag inte finns till för att göra något över huvudtaget, men med dig så känns det som att mitt liv får en mening igen och jag orkar göra saker jag inte trodde jag skulle göra. Jag vill liksom lägga grunden till min framtis med dig, din min och Colins framtid, ni är min familj och jag vill aldrig förlora er för jag kommer aldrig att känna sån lycka som jag känner med er med någon annan. När jag frågar dig om du vill gifta dig med mig så är det inte bara en massa skitsnack som att jag inte skulle mena det, jag menar det verkligen, jag tog faktiskt ett stort steg mot det också när vi förlovade oss i höstas, även om nu bara jag har en hel ring, men jag har börjat att kolla på riktiga förlovningsringar, alltså sånna som man kan ha tills man gifter sig som är lite mer "äkta" om man säger så och jag har faktiskt hittat ett par som jag är jävligt sugen på att köpa. Jag är bara rädd att du kommer att säga nej när jag står där på knä med ringen i handen och friar till dig, och så kommer jag stå där som ett fån och inte veta vart jag ska ta vägen, ajg vet ju om att du också vill gifta dig med mig men jag hoppas faktiskt på att du menar lika mycket allvar med det som jag gör. Kan säga som så att om jag skulle få så skulle jag även adopterat Colin, men vi vet båda två om att det aldrig kommer till att ske.
Jag vill som sagt leva resten av mitt liv med dig, jag vill bilda vår egen familj med dig, en familj som involverar Colin. Jag vill se våra barn växa upp och skaffa egna barn som blir våra barnbarn, jag vill vara med dig tills den dagen jag dör. Jag vill att vi ska bygga vårt egna hus där vi själva har bestämt hur det ska se ut. eller i alla fall varit delaktiga. Jag är inte så jävla bra på att beskriva hur jag känner och jag vet att jag är ännu sämre på att visa det. Jag får helt enkelt anstränga mig mer för att kunna visa dig hur jag känner för dig. För jag visste från första början att det var dig som jag ville dela resten av mitt liv med, det har funnits bak i mitt bakhuvud hela tiden, redan innan vi blev tillsammans på din födelsedag. Jag vill gifta mig med dig efter jag har muckat och skaffat jobb, så jag kan bidra med min del av kakan, och vi båda står på din lägenhet som antingen A & L Jönsson eller A & L Olsen. Valet är upp till dig vilket efternamn vi skulle ha.

Lisa du är mitt livs kärlek, du är min dag och min natt, mitt allt.
Du är min stora tonårskärlek dessutom, om man nu kan räkna det jag gick trotts allt i 9:an bara. Men ändå du är min stora tonårskärlek också.