Lisa, jag vet inte riktigt hur jag ska förklara min kärlek för dig men jag tänker göra ett försök ändå på något vis.
Jag vet att jag har gjort fel som skrev det där till Isabella och det som jag gjorde med de två tjejerna. Jag vet på fullaste allvar inte varför jag gjorde så. Men jag skulle ge hur mycket jävla pengar som helst för att någon skulle uppfinna en tidsmaskin så jag skulle kunna åka tillbaka i tiden och göra det ogjort. Nu går ju tyvärr inte det och jag vet att du inte litar på mig längre, du tvivlar på min kärlek till dig. Men jag har insett hur mycket du betyder för mig, hur mycket jag vill ha dig i mitt liv. Utan dig i mitt liv så känns det helt tomt och meningslöst, som att jag inte finns till för att göra något över huvudtaget, men med dig så känns det som att mitt liv får en mening igen och jag orkar göra saker jag inte trodde jag skulle göra. Jag vill liksom lägga grunden till min framtis med dig, din min och Colins framtid, ni är min familj och jag vill aldrig förlora er för jag kommer aldrig att känna sån lycka som jag känner med er med någon annan. När jag frågar dig om du vill gifta dig med mig så är det inte bara en massa skitsnack som att jag inte skulle mena det, jag menar det verkligen, jag tog faktiskt ett stort steg mot det också när vi förlovade oss i höstas, även om nu bara jag har en hel ring, men jag har börjat att kolla på riktiga förlovningsringar, alltså sånna som man kan ha tills man gifter sig som är lite mer "äkta" om man säger så och jag har faktiskt hittat ett par som jag är jävligt sugen på att köpa. Jag är bara rädd att du kommer att säga nej när jag står där på knä med ringen i handen och friar till dig, och så kommer jag stå där som ett fån och inte veta vart jag ska ta vägen, ajg vet ju om att du också vill gifta dig med mig men jag hoppas faktiskt på att du menar lika mycket allvar med det som jag gör. Kan säga som så att om jag skulle få så skulle jag även adopterat Colin, men vi vet båda två om att det aldrig kommer till att ske.
Jag vill som sagt leva resten av mitt liv med dig, jag vill bilda vår egen familj med dig, en familj som involverar Colin. Jag vill se våra barn växa upp och skaffa egna barn som blir våra barnbarn, jag vill vara med dig tills den dagen jag dör. Jag vill att vi ska bygga vårt egna hus där vi själva har bestämt hur det ska se ut. eller i alla fall varit delaktiga. Jag är inte så jävla bra på att beskriva hur jag känner och jag vet att jag är ännu sämre på att visa det. Jag får helt enkelt anstränga mig mer för att kunna visa dig hur jag känner för dig. För jag visste från första början att det var dig som jag ville dela resten av mitt liv med, det har funnits bak i mitt bakhuvud hela tiden, redan innan vi blev tillsammans på din födelsedag. Jag vill gifta mig med dig efter jag har muckat och skaffat jobb, så jag kan bidra med min del av kakan, och vi båda står på din lägenhet som antingen A & L Jönsson eller A & L Olsen. Valet är upp till dig vilket efternamn vi skulle ha.

Lisa du är mitt livs kärlek, du är min dag och min natt, mitt allt.
Du är min stora tonårskärlek dessutom, om man nu kan räkna det jag gick trotts allt i 9:an bara. Men ändå du är min stora tonårskärlek också.