Har varit ledig idag, skönt.
Extra skönt nu när det har varit så fint väder också.
Har tagit en runda med bilen för att rasta den lite så att den är pigg och glad nu inför våren.

Enbart 11 dagar kvar nu då innan bebisen borde komma ut.

Nu blev jag helt tom. Tråkigt!

Nu kommer KD med ett trevligt förslag på hur vi ska öka antalet födslar i Sverige.
De föreslår att alla som skaffar barn ska få en så kallad bonus på 10.000kr.
I alla tider så har folk själva valt att skaffa barn. Visst, idag så föds det kanske inte så överdrivet många barn då många människor sätter karriären framför familjen. Men ifall denna bonus införs, kommer inte det då leda till att många bara skaffar barn enbart för att få dessa 10.000kr?
Skoj för ett barn sedan att veta att det enbart blev till för att föräldrarna tyckte att det lät helt okej med att skaffa barn nu när de dessutom fick 10.000kr på köpet.

Jag gillar inte alls detta förslaget och jag tycker att KD kan ta tillbaka det nu med en gång.

Artikeln finns att läsa här:"KD vill ha fler bebisar"

Ibland så tycker jag att en del människor ska tänka efter minst femton gånger innan de öppnar käften.
Finns en person som jag läser lite olika kurser med som inte tänker efter en enda gång innan hon öppnar sin käft.
Det verkar ibland som att hon tror att hon låter smart när hon ställer sina konstiga frågor.
Visst, hon kanske inte är smart, men hon borde ju kanske märka det själv.

Ge mig en Volvo FH16 700

Jag började fundera på en sak idag efter att jag läst nån snabb rubrik i tidningen.
100 dagar kvar till Europa-valet. Okej, nu är det alltså dags för politikerna att krypa fram ur sina små gömmor och fjäska så mycket de bara kan för folket. Sen så ska de krypa tillbaka igen och invänta nästa år, då det är dags för val igen men då för vilka som ska ha makten under de nästkommande fyra åren.
Politikerna är allt bra tråkiga, de bara gömmer sig hela tiden och går inte att få tag på, men sen när det börja lukta val så dyker de fram direkt och visar sig.
Ibland så kan man ju faktiskt fråga sig vad det är som de sysslar med på sitt "jobb". För den enda stora skillnaden nu jämtemot förr när vi hade en vänsterstyrt regering är att vi har mycket högre arbetslöshet för stunden. Tråkigt men sant.

Nej nu ska jag nog titta på nått avsnitt av Simpsons eller något annat skoj.

Riktigt fint väder idag, så jag fick ett sådant sug efter att fixa en sak på bilen. Nämnligen fläkten. Den dog ju när jag provkörde bilen ute i Degeberga, detta gjorde ju dock att jag fick den tusen kronor billigare, då ägaren trodde det skulle gå på runt tusenlappen att laga. Men ack, jag kollade i säkringsboxen och hittade en totalt utbränd säkring. Så jag köpte en ny för, hör och häpna, 3kr på Preem macken. Billigt. Satte i den säkringen och vips så funkade fläkten. Den funkar dock enbart på fjärde snäppet men det viktigaste är ju att den fungerar. Ska köpa ett nytt motstånd sedan så att jag kan fixa snäpp ett till tre också.
Har även pumpat däcken.

Ikväll är det sista deltävlingen på Melodifestivalen, inte direkt något jag har planerat att titta på, men vem vet, jag kanske gör det.

En del dagar vill man bara bädda ner sig och inte gå upp på hela dagen.
Idag har det faktiskt varit en sådan dag. Min mage och jag har inte direkt varit bästa vänner, för att uttrycka det milt.
Fast nu på kvällen så har det blivit en aning bättre faktiskt, vilket är skönt.

Var en rätt så trevlig kväll ute igår, vissa delar kunde ha varit trevligare. Men man ska inte begära så mycket utav saker man inte kan påverka på något sätt.

När dagen D kommer, hur ska jag då reagera?
Med dagen D så menar jag alltså förlossningen. Hur ska jag reagera när jag får det samtalet om att Lisa måste in till förlossningen för vår dotter är på väg ut? Ska jag gripas av panik eller ska jag bara ta det lilla lugna och ta det hela som det kommer?
Det finns ju garanterat över tusen svar på denna lilla fråga. Men vad är det ultimata egentligen?
Bara för att det är ett barn påväg ut måste man då stressa halvt ihjäl sig?
Vi borde ju egentligen inte behöva oroa oss så mycket då kvinnan i alla tider har fött barn, och det finns fortfarande de platser i världen där kvinnan sköter hela förlossningsdelen själv. Där blir inte mannen helt till sig och stressar och blir orolig och rädd. Är vår rädsla grundad på att vi är oroliga att läkaren ska göra fel så att mamman omkommer i samband med förlossningen? Är inte det väldigt ovanligt idag att kvinnan inte klarar av en förlossning och att det går så illa att hon avlider?
Jag har då inte sett något i någon tidning om att mamman avled i samband med förlossning.
Hela denna rädda attityden emot förlossningar grundar nog i samma sak som med sjukdomar, vi är så rädda idag för att vi har blivit så bekväma av oss.

Jag kan ju dock erkänna att jag själv är så j*vla rädd varje dag nu inför den kommande dagen. Jag har inget egentligen att grunda min rädsla på utan jag är bara allmänt rädd. För min del så finns där inte direkt någon tanke på att något eventuellt kan gå fel vid förlossningen. Jag litar på personalen på sjukhuset. Rädslan kommer nog ifrån ett annat håll, kan vara som så att jag är rädd bara för att man som pappa ska vara rädd.

Nu är det inte lång tid kvar i alla fall, slutet på mars kommer närmare för varje dag som går och jag ser verkligen fram emot att få hålla min dotte för första gången. Även om det nu kanske inte är direkt när hon föds, jag blir glad även om det är en liten stund efteråt.